1998-09-11, Nya dagen, JANNE CARLSSON
Insikt: kultur TISdag 25 AUGUSTI 1998 Dagen Kämpande småförlag ger röst åt dem som inte hörs "De stora svenska förlagen får det tufft men kommer nog att kunna hävda sig, men för de medelstora blir det svårt att överleva. Enmans- och tvåmansförlagen kan nog ha en framtid länge än om de hittar sin speciella nisch." Så siade för några år sedan en svensk förlagschef, och hittills har han i stort sett blivit sannspådd. Flera medelstora förlag har sedan dess lagts ner eller köpts upp av något storförlag. (Med förlaget Ordfront som lysande undantag!) Jättarna Norstedts och Rabén & Sjögren har gått samman för att kunna hävda sig mot den nästan allsmäktiga bonnierska mediagruppen. Och som envisa uppstickare kämpar ett antal småförlag om marknadsandelarna. Här görs ibland heroiska insatser i det tysta, och vi ska i dag bekanta oss med tre av dessa förlag med sinsemellan mycket olika förlagsprofil. Baran Namn: Massood Mafan Född: 1961 Födelseort: Bandar Anzali, Iran Bostadsort: Stockholm Familj: Fru och två barn Yrke: Förläggare (grafiker) Rösten i telefonen låter lika engagerad som vanligt, och i bakgrunden hör jag tryckmaskinernas öronbedövande oväsen. - Du kommer väl på bokmässan i Göteborg till hösten? Vi ska ha en större monter, kanske ihop med tidskriften "90-tal". Faraj Sarkohi som släppts fri från iranskt fängelse kommer att vara där. Vi hoppas också att nobelpriskandidaten Ahmad Shamloo kommer, om hälsan tillåter. Och så hyr vi en stor restaurang och anordnar ett persiskt kulturprogram för svensk publik en av kvällarna... Det är Massood Mafan jag talar med, chef för det lilla persiska förlaget Baran i Spånga. Han får tjäna som exempel på ett av de många stridbara invandrarförlagen i nittiotalets Sverige. När nämnde Faraj Sarkohi på senvåren kom till Sverige för att ta emot Tucholskypriset lyckades Massood med bedriften att på själva pingstdagen (långhelg, få svenskar kvar i stan) trumma ihop en stor del av den svenska kultureliten på en restaurang i Stockholm för att presentera både Sarkohi och sitt eget förlag. Han välver stora planer på att ge ut en tjock volym om sitt hemland Iran på svenska. Han sysslar i huvudsak med det till synes omöjliga projektet att ge ut persisk skönlitteratur på originalspråket - i Sverige. Visserligen bor här cirka 60 000 iranier, men enligt Massood är de flesta inte nämnvärt litteraturintresserade. En del böcker säljer han här, men mycket går på export till länder som Tyskland och USA med större grupper exiliranier. Varför heter förlaget Baran? - Det betyder ju "regn" på persiska. I det vill jag se en symbolisk innebörd. Regn är i ökenlandet Iran något oerhört värdefullt som inger förhoppningar om grönska och en ljus framtid. Dessutom är det ju ganska lätt att uttala för en svensk! Hur fick du idén att starta ett förlag? - Jag var redan i Iran grafiker och fick i Sverige så småningom anställning på Postverkets tryckeri. Jag hade många kontakter med iranskt kulturliv i Sverige och runt om i västvärlden och var själv aktiv i en iransk kulturförening. Jag såg behovet av ett förlag och startade ett handelsbolag tillsammans med min fru och en kompis. Första året arbetade jag på Posten på dagarna och på mitt eget tryckeri och förlag på nätterna. Sedan sa jag upp min anställning och jobbar sedan sju år på heltid på förlaget. Jag vet att du reser mycket och arbetar oerhört hårt. Hur kan du kombinera det med privatlivet? - Ibland är det väldigt svårt. Särskilt om man har ganska små barn och sjukdom i familjen som vi haft de senaste åren, men hittills har det trots allt lyckats. Vilka persiska böcker har du hittills låtit översätta till svenska? - Vi har gett ut diktsamlingar av två av den moderna persiska lyrikens förgrundsgestalter. I höstas kom en diktsamling av den kvinnliga poeten Forough Farrokhzad, och i sommar ger vi ut ett urval av Ahmad Shamloos dikter i svensk tolkning. På tur står en biografi av den kvinnliga författaren Shahrnoush Parsipur och ytterligare en samling av Shamloos lyrik, säger Massood och ger prov på en av Shamloos dikter som handlar om en av dennes vänner som 1953 avrättades i Iran. Den skildrar gryningsminuterna strax före Avrättningens timma: En nyckel vreds om i dörren ett leende skälvde på hans läppar som vattnets dans i taket från solens återsken En nyckel vreds om i dörren Där ute sökte gryningstimmens skimmer - liksom en irrande ton vandrande söker sin plats på flöjten - sitt hem En nyckel vreds om i dörren ett leende dansade på hans läppar som vattnets dans i taket från solens återsken En nyckel vreds om i dörren Massood berättar engagerat om ett persiskt symposium i januari-februari med deltagare från hela världen. Man försöker få en överblick över exiliraniernas kulturella aktiviteter. Jo, förresten så jobbar Massood också med en bibliografi över iraniers litterära aktiviteter i exil åren 19781998. Till insatserna hör också 25 långfilmer av exiliranier. Ingen annan grupp har varit så aktiv i landsflykten som just iranierna. Jag känner mig stressad vid blotta tanken på alla järn Massood har i elden och kan bara instämma: Dessa exiliranier är oerhört produktiva, och i alla dessa aktiviteter spelar förlaget Baran och dess ambitiöse förlagschef en inte oväsentlig roll. JANNE CARLSSON Lindelöws Namn: Tomas Lindelöw Född: på 50-talet Födelseort: Göteborg Bostadsort: Se ovan! Familj: Sonen Vill Yrke: Förläggare (journalist, chaufför) Många menar att det inte längre finns några idealister. Just därför är det så uppfriskande att möta ett av undantagen. Tomas Lindelöw är idealisten med många drömmar, men med båda fötterna på jorden. Han har ägnat en stor del av sitt yrkesverksamma liv åt att arbeta som chaufför inom färdtjänst. Samtidigt har han bland annat hunnit läsa religionsvetenskap (i en kurs som lockat många blivande präster) och skaffa sig en journalistutbildning. Men så har han då, förutom lägenheten i ett naturskönt bostadsområde (ursprungligen för studenter) i östra Göteborg, sin förlagslokal inte så långt därifrån. Hit kommer mängder av bokmanus att välja och vraka emellan, och härifrån skickas böcker ut till medlemmarna i bokklubben Alpböcker som är knuten till förlaget. För Tomas är det viktigt att ha betalt alla räkningar för tidigare produktioner innan han ger ut nästa bok. Detta för att aldrig hamna i skuldfällan. För närvarande ligger han lågt med färdtjänstjobbet och arbetar med ett projekt för att starta fler företags- och kundtidningar. Samtidigt lägger han så mycket tid som möjligt på förlagsarbetet. Hur kommer man på idén att starta ännu ett förlag i dessa förlagskristider? - Det hela började när min pappa hastigt gick bort för tio år sedan. Jag gick igenom hans efterlämnade papper för att så där i efterhand bättre lära känna honom, och resultatet blev boken Människa i marginalen. Den var en del av mitt sorgearbete, och många av pappas vänner gjorde beställningar och betalade i förskott för att boken skulle kunna tryckas. Pappa var arkitekt vid Stadsbyggnadskontoret men ibland sjukskriven av psykiska orsaker. Han var en mycket engagerad människa och kunde så småningom skriva: det finns en livsuppgift även för oss vi människor i marginalen Tomas hade inga planer på att bli förläggare, men det var den här boken av hans bortgångne far som blev början till den brokiga samling böcker som getts ut på Lindelöws bokförlag. Utgivningslistan upptar allt från svenska arbetarförfattare till översättningar av turkiska noveller och persisk nutidslyrik. En befrielseteologisk bok och essäsamlingar är andra inslag i den vid det här laget ganska digra verkförteckningen. Författaren Gun Ninnisdotters hela produktion finns till exempel utgiven på Lindelöws. Ett ovanligt smärtsamt levnadsöde har vänts i ett produktivt författarskap som kanske aldrig blivit verklighet, om Tomas inte fångats av Guns levnadsöde och berättarförmåga. Gärna citerar han också några av Rolf Fridholms underfundiga aforismer som till mångas glädje också kommit ut på Lindelöws bokförlag: "Då och då bör man slå ihjäl en övertygelse för att gynna en stark inlevelse" eller "Grunden till all kärlek är bottenlös". Tomas när en dröm att så småningom kunna försörja sig på förlagsarbetet. Ytterst sett ser han mycket seriöst på sin uppgift att ge röst åt dem som annars har svårt att göra sig hörda. I linje med den kallelsen (för jag tror Tomas skulle våga ta ett så starkt ord i sin mun) har han gett ut en bok om att gömma flyktingar av Ingrid Segerstedt Wiberg. Den förste september kommer också en antologi under titeln Det nya landet, där fyrtiofyra invandrarförfattare och ett antal invandrade illustratörer skildrar sin dubbla kulturella identitet på svensk mark. Det är inte bara arvet efter sin far, den engagerade människan i marginalen, som Tomas för vidare. Farfars far var predikant i Svenska Missionsförbundet och såg skogsplantering som en samhällsuppgift. Hans farfar var lanthandlare och folkpartist, också han med ett starkt socialt engagemang. Och engagemang är utmärkande för Tomas och för hans förlagsprofil. Ett oförtrutet engagemang, men präglat av en stor portion kärlek och lågmäldhet. JANNE CARLSSON Catholica Namn: Sigfrid Fredestad Född: 1951 Födelseort: Stockholm Bostadsort: Vejbystrand på Bjärehalvön Familj: Fru, fem söner och en dotter (7-23 år!) Yrke: Förläggare Några hundra meter från sitt hem i skånska Vejby-strand har Sigfrid sedan ett år tillbaka en förlagslokal i ett nerlagt bibliotek. Innan dess bedrev han verksamheten från sitt hem, men med fru och sex barn får både han och familjen mer arbetsro på det här sättet. Sigfrid menar att den som driver ett litet förlag måste vara beredd att satsa utan några garantier om rimlig ekonomisk utdelning. Folk frågar honom hur han hinner göra allt själv. "Genom att inte lägga en massa tid på långa sammanträden och samarbetssvårigheter", är hans stående svar. Att vara sin egen arbetsgivare och enda arbetskamrat har alltså sina fördelar. Samtidigt betonar han hur viktigt det är med ett fungerande kontaktnät samt råd och stöd från vänner och läsekrets. Det hela började med att han fascinerades av Thomas Mertons böcker som på den tiden var ganska okända för svenska läsare. Mertonboken Vägen till kontemplation fanns redan utgiven på svenska, men det nedlagda förlaget och Sigfrid enades om att tillsammans ge ut en nyutgåva. För några år sedan kom fjärde (!) upplagan av just den boken! Snart utkom Bröd i ödemarken av samme författare. Och sedan har det rullat vidare tills förlagsjobbet blivit en heltidssyssla. Den teologiska examen från Uppsala som Sigfrid tänkt skulle leda till en lärartjänst kom i stället till nytta i förlagsverksamheten. Män'skan spår men Gud rå'r. Under senare år har det i vida kristna kretsar skett en märkbar ökning av intresset för böcker om det djupare andliga livet, om bön, meditation och kontemplation. Thomas Mertons böcker har mycket riktigt hört till de mest framgångsrika, men många har också fascinerats av en bok om kung Baudouin av Belgien. Den har titeln Kung Baudouin, ett liv som talar till hjärtat. Av boken framgår att kungen inte bara var en kristen i största allmänhet, utan att han hade ett varmt personligt gudsförhållande. För några år sedan utkom en katolsk katekes, och den har märkligt nog väckt mer intresse än alla andra titlar i utgivningen. Det är inte alls bara romerska katoliker som läser den utan kristna från helt andra sammanhang har uppskattat den grundläggande undervisningen om till exempel treenigheten, tio Guds bud, etik och bön, inte minst med tanke på de utförliga bibelhänvisningarna. Ungefär hälften av böckerna säljs via postorder (Catholica har till exempel annonsbilagor i olika facktidskrifter) och resten genom missionsbokhandeln och vanliga bakhandlar. En del går också till andra nordiska länder, främst Norge. Inför framtiden skulle Sigfrid vilja utöka andelen litteratur som säljs genom bokhandeln och till övriga Norden. Han drömmer också om att inte bara hålla ställningarna, utan kunna ge ut fler titlar per år. År 2000 ser han som en speciell påminnelse om att det gått två årtusenden sedan Gud blev människa i Kristus. Alltså är det ett gyllene tillfälle för kristna att meditera över inkarnationens oerhörda verklighet. Det kommer också att speglas i Catholicas bokutgivning inför sekelskiftet. Just nu är Thomas Mertons Tankar ur tystnaden aktuell, och eftersom just tystnaden numera är en bristvara tror Sigfrid att boken kommer att få många läsare i Sverige. Liksom den tidigare fått i många andra länder.